Kennel Ami À Vie
Coton de Tuléar
Rastandard Coton de Tuléar
FCI-nummer 283
Originalstandard 1999-11-25
FCI-Standard 2000-02-04; franska
SKKs Standardkommitté 2001-03-05
Rasen är en liten sällskapshund med lång, vit päls av bomullsaktig kvalitet. Ögonen är runda och mörka med ett livligt och intelligent uttryck.
Mankhöjden: kroppslängden som 2:3.
Huvudets längd: kroppslängden som 2:5.
Skallens längd: nospartiet som 9:5
Rasen är glad, stabil och mycket sällskaplig mot människor och andra hundar. Den anpassar sig perfekt till alla sorters livsstilar. Coton de Tuléars temperament är ett av rasens huvudsakliga kännetecken.
Huvudet skall vara kort och, sett ovanifrån, trekantigt.
Skallen skall vara lätt välvd framifrån sett. Den skall vara ganska bred i förhållande till sin längd. Ögonbrynsbågarna skall vara föga utvecklade. Lätt markerad pannfåra skall finnas. Hjässkammen och nackknölen skall vara föga framträdande.
Okbågarna skall vara väl utvecklade.
Stopet skall vara föga markerat.
Nostryffeln skall befinna sig på samma plan som nosryggen.
Den skall vara svart, men mörkbrun accepteras. Näsborrarna skall vara välutvecklade
Nosryggen skall vara rak.
Läpparna skall vara tunna, strama och i nostryffelns färg.
Tänderna skall sitta väl i linje med varandra i sax-, tång- eller omvänt saxbett utan att framtänderna förlorar kontakt med varandra.
Avsaknad av P1:or bör inte bestraffas. Avsaknad av M3 :or beaktas inte.
Kinderna skall vara torra.
Ögonen skall vara tämligen runda, mörka, sitta brett isär och ha livligt uttryck. Ögonkanterna skall vara svarta eller mörkbruna i samma färg som nostryffeln.
Öronen skall vara trekantiga, högt ansatta på skallen och tunna i spetsarna. De skall bäras hängande tätt intill kinderna och nå till mungiporna. Pälsen på öronen skall vara vit eller ha en anstrykning av ljusgrått (blandning av vita och svarta hårstrån vilket ger ett ljusgrått intryck) eller rödskimmel (blandning av vita och röda hårstrån vilket ger intryck av rödskimmel)
Halsen skall vara muskulös, lätt välvd och väl ansatt. Förhållandet mellan halslängd och kroppslängd skall vara som 1:5.
Huden skall vara stram utan löst halsskinn.
Hunden skall vara längre än den är hög.
Rygglinjen skall vara endast lätt konvex.
Manken skall vara föga markerad.
Ryggen skall vara stram och något välvd.
Ländpartiet skall vara muskulöst.
Korset skall vara sluttande, kort och muskulöst.
Bröstkorgen skall vara lång, väl utvecklad och så djup att den når ner till armbågarna. Revbenen skall vara väl välvda.
Buken skall vara uppdragen utan att vara vinthundslik.
Svansen skall vara lågt ansatt som en fortsättning på ryggradens linje.
I vila: Hängande under hasleden med uppåtböjd spets.
I rörelse: Glatt buren (böjd in över ryggen med spetsen riktad mot nacken, manken, ryggen eller länden).
Hos välpälsade individer, kan svansspetsen ligga an mot ryggen eller länden
Frambenen skall vara lodrätt ställda.
Skulderbladen skall vara snedställda och skuldrorna skall vara muskulösa. Vinkeln mellan skuldra och överarm skall vara ungefär 120 grader.
Överarmarna skall vara ungefär lika långa som skulderbladen.
Vinkeln mellan över- och underarm skall vara ungefär 120 grader.
Underarmarna skall vara raka och parallella. De skall vara muskulösa med god benstomme. Underarmarna skall vara ungefär lika långa som överarmarna.
Handlovarna skall vara i linje med underarmarna.
Mellanhänderna skall vara stadiga och sedda i profil lätt vinklade.
Framtassarna skall vara små, knutna, välvda och runda. Trampdynorna skall vara pigmenterade.
Bakbenen skall vara lodrätt ställda. Sporrar på bakbenen är inte önskvärda men tillåtna
Låren skall vara kraftigt musklade. Vinkeln mellan bäcken och lår skall vara ungefär 80 grader.
Underbenen skall vara vinklade mot lårbenen med ungefär 120 grader.
Hasorna skall vara torra med väl markerade hasleder. Hasvinkeln skall vara ungefär 160 grader.
Mellanfötterna skall vara lodrätt ställda.
Baktassarna som framtassarna.
Rörelserna skall vara fria och lätta utan att vara särskilt vägvinnande.
Under rörelse skall rygglinjen vara stadig. Rörelserna skall inte vara vaggande.
Huden skall vara tunn samt mycket stram på hela kroppen. Huden är rosa, men kan vara pigmenterad.
Pälsen är ett av de väsentligaste raskännetecknen, rasen har t o m fått sitt namn efter den. Pälsstrukturen skall vara mycket mjuk, elastisk och bomullsaktig. Den får aldrig vara sträv eller hård.
Pälsen skall vara tät, riklig och får vara lätt vågig.
Grundfärgen skall vara vit, men några spår av ljusgrå färg (blandning av vit och svart päls) eller rödskimmel (blandning av vit och röd päls) är tillåtet på öronen. Likaså kan spår av dessa färger tolereras på andra ställen på kroppen under förutsättning att de inte förändrar helhetsintrycket av att pälsen är vit; sådana spår av färg är dock inte önskvärda
Mankhöjd Hanhund: 26-28 cm
Tik: 23-25 cm
+2 cm och -1 cm är tillåtet.
Vikt Hanhund: 4 till maximalt 6 kg
Tik: 3,5 till maximalt 5 kg
Text från SKK:s hemsida
Historik Coton de Tuléar
Grupp 9 Sällskapshundar
Coton de Tuléar kommer från Madagaskar, en ö som ligger utanför Afrika i Indiska oceanen. Redan på 1500-talet nämns dom små vita hundar som reste med handelsskeppen.
Resorna var oftast långa och tråkiga, därför hade man med sig dessa hundar som roade sjömännen och dom damer som var ombord på skeppen.
Det fanns ett annat syfte för dom små hundarna också, dom tjänade som rått-jägare. Under en våldsam storm förliste ett fartyg vid Madagaskars kust, där dom små vita hundarna lyckades simma iland på ön.
Dessa hundar blev vildhundar, som tillsammans med hundarna som levde på ön lärde sig att överleva och överlista sina fiender.
Blandningen på raserna blev till slut Coton de Tuléar.
Det dröjde inte länge förrän infödingarna på Madagaskar fick upp ögonen för den lilla vita hunden.
Där den hade i uppgift att vara vall-, vakt-, och gårdshund. Den vallade boskap utefter flodbankerna till vadställen där boskapen i lugn och ro kunde vada över.
Historien säger att Cotonen sprang tillbaka efter flodbanken och utförde 360-graders hopp för att locka till sig krokodilernas intresse för att därefter springa tillbaka till boskapen och tryggt föra över dom till andra sidan. Hundarna användes sen som gåvor till Kungen och adliga på ön, hunden blev snabbt kungens favorit hund och under många år fick bara adliga äga en Coton de Tuléar. Sedermera blev ju Madagaskar en Fransk koloni och Fransmännen kunde inte heller undgå att förälska sig i rasen. Cotonen blev uppfödd som husdjur och så sent som 1971 blev den erkänd av FCI.
De första Cotonerna kom till Sverige från Holland och Belgien.
Rasens ursprungs temprament är väl bevarat och den är mycket tillgiven sin familj. De viktigaste dragen av en typisk Coton är dess glada, tjusande, optimistiska, outtröttliga och alltid positiva karaktär. Den kommer bra överens med större hundar, därför att den vet inte att den är en liten hund till växten.
Den mjuka bomuls pälsen är en Cotons stolthet.
Jämfört med andra långhåriga raser är den lättskött. Regelbunden skötsel är ett måste om den skall behålla sin fräschör. Cotonen är en hund med starka ben och muskulös kropp. Korskonstruktionen på Cotonen är unik inom hundvärldens alla raser. Genom sitt sluttande kors får den något underställda bakbens rörelses som gör att den kan hoppa från stillasittande rakt upp i luften, samt vända 360-grader under sin luftfärd. Trots att Cotonen är liten till växten är den din bästa tränings kamrat. Efter en lång träningsrunda orkar den till och med att brottas hemma på gården. Å andra sidan tar den inte illa upp om ägaren inte är någon joggare bara den får vara med i alla hemsysslor. Coton de Tuléar vill absolut vara med och ta del i allt, med en Coton vid din sida är du alltid i gott sällskap.
Text från SKK:s hemsida
Ovan texter är kopierade från SKK:s hemsida